Pierre Simon Fournier | 1712–1768 | Rokoko | Frankrike

Fournier le Jeune, som han kallade sig, var ytterst mångsidig. Han inte bara tecknade, skar och gjöt sina typer själv, han gjorde även matriserna och tillverkade gjutverktygen. Han uppfann även det första måttsystemet för teckenstorlekar. Typografiska ornament och ramar var också något nytt som Fournier låg bakom, liksom en metod för tryck av musikaliska notsystem som han tog patent på.
Fournier byggde, precis som Baskerville, sin antikva på matematiska och vetenskapliga grunder. Övergångarna mellan stapel och serif är dock betydligt hårdare än i Baskervilles antikva. Det är framförallt Fourniers tecken som ligger till grund för det som Bodoni och Didot utvecklar till Nyantikvan. Fransmannen räknas som rokokotidens främste stämpelskärare. Han var en samlare av typer och medgav att han stulit mycket av sin stil från en tysk stämpelskärare vid namn Fleischmann. Sammanlagt skär han 60.000 tecken för 150 egna alfabet.

Fournier hade även en koppling till Sverige. Under mitten av 1700-talet grundades det första svenska stilgjuteriet. Den kungliga boktryckaren Peter Momma ska enligt uppgift konsulterat fransmannen för sitt nystartade stilgjuteris räkning. Fournier ansåg för övrigt att kopparblandningen i svenska plåtmynt var idealisk för gjutning av matriser.

Läs introduktionen till bloggföljetongen Stilbildande typografer genom historien.